I finanskrisens efterdyningar blommar jämställdheten?

Domedagsstämningen ligger som en våt filt över Sverige. Från Torslandafabriken i Göteborg vandrar hukade män på rad mot giljotinen. I kristider som dessa gäller inte gamla sanningar – som den om (den svenska) jämställdheten.

Enligt Isobel Hadley-Kamptz i söndagens DN är det gyllene tider för jämställdhetsarbetet. Eller nja, hon hoppas innerligen i alla fall. Det är svårt att inte instämma i förhoppningen. Hadley-Kamptz menar att transnationella kriser öppnar upp för en vågad politik – till exempel en pro-feministisk sådan – trots att hon för fram den amerikanska författaren Susan Faludi som har pekat på just det motsatta.

”I den svenska historien” påpekar Hadley-Kamptz, ”brukar […] ekonomisk tillbakagång tvärtom sammanfalla med feministiska framsteg”. Må så vara. Det kan hända att regeringen som en biprodukt av sin så kallade arbetslinje även för fram förslag som gynnar jämställdheten. När bilfabriker och råvaruindustrin töms på riktiga arbetare kan inte längre kvinnors hemmaarbete subventioneras och en skev och minst sagt irrationell arbetsmarknad bibehållas.

Men tyvärr så visar det mesta på att Sverige inte skiljer sig från resten av världen som Hadley-Kamptz vill påskina. När krisläget infinner sig omfamnar även svenskar det trygga. Och nej, tyvärr är det är inte jämställdhet, tolerans och öppenhet som åsyftas här. Det kommer, så som hon befarar, ”ge oss politiker som fnyser åt löjliga feminister för att i stället rädda riktiga jobb åt riktiga män”

Det är fel sorts kris. Normer kring kön och arbete är inte ifrågasatta. Möjligen finansmarknadens principer, kanske till och med hela det ekonomiska systemet. Men när klass står mot klass finns inget utrymme att diskutera ”särintressen”.

Isobel Hadley-Kamptz har däremot en stark poäng. Svenskheten kommer stå i fokus. När arbetare i mängder vallfärdar ut ur fabrikerna in i en feminin oförmåga att försörja kommer de som hotar den trygga svenskheten att bli de verkliga förlorarna. När utrymmet för Oss krymper, återstår ingen plats för De andra. Plats kommer däremot att erbjudas i riksdagen för de som kan erbjuda trygghet för riktiga svenskar.